En man i 55-årsåldern åtalas efter en nattlig färd på fyrhjuling i Askersunds kommun. Han misstänks för grovt rattfylleri och grov olovlig körning, och Nerikes Allehanda rapporterar att mannen i förhör ska ha visat en likgiltig inställning till brotten.
Det är ett enskilt åtal, men miljön är välbekant för många i södra länsdelen. Fyrhjulingar används på gårdar, i skogsbruk och för fritidskörning, och rör sig ofta mellan privata marker, mindre vägar och sträckor där vanliga bilister, cyklister och gående också finns. Just där blir kontrollen tunn. På landsbygden finns långa avstånd, få patruller och många vägstumpar där en förare hinner köra länge innan någon reagerar eller polisen ens får ett larm.
NA:s uppgifter visar att mannen stoppades först efter att polisen kommit till platsen. Det säger något om hur den här typen av brott ofta ser ut i praktiken: upptäckten sker sent, när färden redan pågått och risken redan skickats ut på vägen. För den som möter en fyrhjuling i mörker spelar det liten roll om fordonet nyss lämnat en gårdsplan eller varit ute länge. Kombinationen av alkohol och avsaknad av körkort räcker.
Grovt rattfylleri är inte en ordningsfråga i marginalen utan ett brott med tydlig skadebild, särskilt på mindre vägar där belysning, sikt och vägren ofta är sämre. Fyrhjulingar är dessutom fordon som i rätt miljö fyller en praktisk funktion, men som i fel händer snabbt blir svårkontrollerade. När sådana fordon används nattetid, av förare som enligt åtalet inte ens haft rätt att köra, hamnar ansvaret på samma landsbygdsbor som redan lever med längre insatstider och glesare polisiär närvaro.
Åtalet gäller en specifik natt i Askersunds kommun. Men frågan stannar inte vid en man på en fyrhjuling. Den stannar vid hur många sådana turer som aldrig slutar med ett blåljus på plats, utan bara med att någon hann hem först.
Källor: Nerikes Allehanda