Gustaf Backström har slagit sig in i Örebro Hockeys förstafemma, en roll som i praktiken betyder istid mot bättre motstånd, större ansvar och mindre utrymme för misstag. I en intervju som Nerikes Allehanda rapporterar säger den unge Örebrobacken att han alltid vetat vad han kan.

För Örebro Hockey är det mer än en enskild formtopp. SHL-klubbar bygger dyrt, jagar spets och fyller trupper med etablerade namn, men varje egen spelare som klarar topproller förändrar kalkylen. En back som kommit genom den egna miljön har redan fått år av träning, matcher, ledning och tålamod av föreningen. Den investeringen syns sällan som en övergångssumma, men den finns där i ungdomsverksamhet, ledarstaber, istider och utvecklingsmiljöer som klubben betalat för under lång tid.

När en sådan spelare tar plats i förstafemman får klubben tillbaka något konkret: en SHL-duglig spelare utan att behöva gå ut på marknaden och köpa samma minut för extern lön, sign-on och agentkostnader. Det ger också större rörelsefrihet i resten av bygget. Pengar som annars hade behövt läggas på en till back kan i stället användas på spets längre fram i banan, eller hållas tillbaka i en verksamhet där marginalerna snabbt äts upp av skador och felvärvningar.

Det säger också något om vad Örebro Hockey försökt bli. Klubben har under lång tid velat stå stadigare än att bara vara beroende av importerad erfarenhet säsong för säsong. Om Backström etablerar sig i en bärande roll är det ett kvitto på att den lokala vägen inte bara fungerar i juniorhockeyn utan även när tempot skruvas upp i SHL. Skillnaden är stor mellan att fylla ut en trupp och att vinna förtroende i en förstafemma. Det senare är där talangutveckling slutar vara ett löfte och börjar bli seniorproduktion.

För publiken i Örebro är den delen inte oviktig. Egenfostrade spelare skapar en annan bindning mellan lag och läktare än korta kontrakt med spelare som passerar vidare efter en eller två säsonger. En back från den egna miljön som klarar tunga minuter ger Behrn Arena en spelare att följa över tid, inte bara en till rad i laguppställningen. Om Backström håller fast vid platsen blir det samtidigt svårare för klubben att hävda att vägen till A-laget är stängd för nästa kull underifrån.

Förstafemman är ingen välgörenhet. Där spelar den som tränarstaben bedömer kan bära nivån, och just nu är Gustaf Backström en av dem.

Källor: Nerikes Allehanda