På Stortorget i Örebro mötte döva väljare lokala politiker med frågor om äldreomsorg, arbete och utbildning inför valet. SVT Nyheter Örebro rapporterar att Dövas förening i Örebro samlade partiföreträdare till ett samtal om sådant som ska fungera i vardagen men som ofta avgörs av om någon faktiskt går att nå, förstå och få hjälp av.

Det är en ovanligt konkret valfråga. Äldreomsorg för döva handlar inte om allmänna formuleringar om värdighet, utan om personal som kan kommunicera, omsorgsplaner som går att förstå och vårdkontakter där den äldre inte lämnas att gissa sig fram. Arbetsmarknad för döva handlar inte bara om arbetsgivares vilja, utan om ett system där tolkning, möten, introduktion och utbildning måste fungera utan att varje anställning blir ett eget administrativt hinderlopp. När det offentliga inte klarar den grundläggande kommunikationen flyttas kostnaden över på den enskilde, på anhöriga och på arbetsgivare som redan tvekar inför ännu ett moment som kräver särskilda kontakter med region, kommun och myndigheter.

Just där blir ansvarskedjan intressant. Regionen ansvarar för delar av tolkstödet, kommunen för äldreomsorg och annan välfärd nära vardagen, medan utbildning och arbetsmarknadsinsatser passerar genom fler instanser. För den som behöver hjälp spelar den uppdelningen liten roll. Om tolken inte finns, om hemtjänsten saknar verktyg att kommunicera eller om utbildningen inte är tillgänglig, hjälper det inte att varje aktör kan peka på sitt begränsade uppdrag. Resultatet blir ändå att en döv örebroare får mindre ut av samma skattefinansierade system än en hörande.

SVT:s rapportering visar att Dövas förening efterlyser mer än välvilliga ord. Inför valrörelsen borde frågorna därför bli obekvämt precisa: Hur många äldre döva i Örebro län får omsorg på ett sätt som fungerar på riktigt? Hur långa är väntetiderna för tolk i olika situationer? Hur ofta ställs möten, vårdbesök eller utbildningsinsatser om därför att kommunikationen faller? Och vilka pengar läggs på att rätta till brister som hade varit billigare att förebygga från början?

Det är också här den lokala politiken brukar bli som vagast. Alla partier säger sig vilja ha delaktighet och tillgänglighet. Färre anger hur bemanningen ska se ut, vilken kompetens som ska finnas i äldreomsorgen, vilka krav som ska ställas på utförare och hur tolkstödet ska fungera när vardagen inte passar in i kontorstid och standardärenden. För företagare och arbetsgivare är det samma fråga i annan form: vågar man anställa om samhällets egen kommunikation redan kärvar innan första arbetsdagen har börjat?

Dövas förening bad politikerna svara före valet. Det konkreta testet kommer senare, när en äldre döv person i Örebro behöver förstå personalen som står i hallen och ingen kan skylla på att frågan är komplicerad.

Källor: SVT Nyheter Örebro