Örebro kommun gick på onsdagen ut med beskedet att en extern advokatbyrå inte sett några allvarliga eller systematiska brister i socialförvaltningens hantering av allmänna handlingar och sekretessprövningar. Men redan i den egna formuleringen – att arbetet i huvudsak fungerar väl – finns ett utrymme som kommunen inte fyller med siffror. Örebro kommun rapporterar att AX advokatbyrå stått för den oberoende granskningen.
Det är en känslig del av kommunen som nu får ett godkännande med reservation. Socialförvaltningen hanterar ärenden där enskilda kan vara helt beroende av myndighetsbeslut, samtidigt som offentlighetsprincipen ska ge journalister, anhöriga och medborgare möjlighet att kontrollera hur makten används. När kommunen väljer att lyfta fram att det inte finns "allvarliga eller systematiska" brister säger det mindre om vardagen i handläggningen än om hur pressmeddelanden skrivs. För den som begär ut handlingar är den avgörande frågan ofta enklare: kom handlingen ut direkt, efter dagar av väntan eller inte alls utan överklagande?
Det kommunen inte redovisar i sitt utskick är just det som hade gjort granskningen användbar för allmänheten. Hur många begäranden om allmän handling omfattade genomgången? Hur många utlämnanden skedde samma dag, hur många drog ut på tiden och hur många ledde till formella avslag? Hur ofta överklagades sekretessprövningar, och i hur många fall fick kommunen rätt respektive fel? Utan de uppgifterna blir "inga allvarliga brister" en rubrik, inte en insynsredovisning.
Det finns också en kostnadsfråga som kommunen lämnar därhän. En extern advokatbyrå arbetar inte gratis, och varje beställd kontroll konkurrerar med annat som skattepengar kunde ha lagts på. Om granskningen kostat stora belopp för att landa i ett pressmeddelande utan redovisade nyckeltal har Örebroborna rätt att veta det. Om den däremot innehåller konkreta iakttagelser om rutiner, svarstider, diarieföring och felbedömningar är det rimligt att hela underlaget blir offentligt och granskas, inte bara kommunens egen sammanfattning av det.
Frågan stannar inte heller vid socialförvaltningen. Om kommunen nu anlitar externa jurister för att kontrollera en förvaltning som hanterar några av de mest integritetskänsliga ärendena i stadshuset, ligger nästa fråga nära till hands: hur ser det ut i andra nämnder och bolag där utlämnande av handlingar också drar ut på tiden eller fastnar i sekretessprövningar? Ett återkommande mönster över flera förvaltningar skulle säga mer om kommunens styrning än ännu en försäkran om att inget varit systematiskt.
Kommunen har alltså presenterat ett friande omdöme, men inte de mått som visar hur offentlighetsprincipen fungerar när någon faktiskt knackar på dörren. Mellan orden "i huvudsak" och "inga allvarliga brister" finns sannolikt de svar som inte stod i pressmeddelandet.
Källor: Örebro kommun