Karlskoga kommun går vidare med "Seniorer i skolan" efter vårens pilot och planerar nu att släppa in ett 20-tal nya pensionärer i skolornas vardag i höst. I ett eget utskick, där Karlskoga kommun rapporterar om en "succé", beskrivs seniorerna som ideella resurser som bidrar med tid och erfarenhet i klassrummen.

Det kommunen inte redovisar är hur mycket av lärarnas arbete som faktiskt försvinner från lärarnas bord när pensionärer kliver in. Om seniorerna läser med elever, finns i korridorer, följer med på raster eller hjälper till i klassrummet kan det avlasta personalen i stunden. Men det säger också något om läget i skolan när ordning, närvaro och extra vuxenkontakt ska säkras med obetald arbetskraft. Frågan är inte bara om det finns välvilliga äldre som ställer upp, utan varför kommunen behöver dem för att få vardagen att gå ihop.

Pilotprojektet beskrivs som lyckat, men utan siffror blir ordet mest ett kommunalt signalord. Kommunen uppger inte om frånvaron minskat, om läsförståelsen förbättrats, om lärarna fått mer undervisningstid eller om incidenter i korridorer och klassrum blivit färre. Den säger heller inget om hur många skolor som deltog i våras, hur många seniorer som då var inne, hur ofta de arbetade eller vilka uppgifter de faktiskt utförde. När resultatmåtten saknas går det inte att avgöra om detta är ett stöd som märks för eleverna eller en verksamhet som främst märks i kommunens nyhetsflöde.

Även ideellt arbete kostar att organisera. Någon ska rekrytera, samordna, matcha seniorer med skolor, hantera introduktion, schema, kontaktvägar och ansvarsfördelning. Om satsningen växer från pilot till bredare modell växer också behovet av administration runt den. Kommunens information nämner däremot inte vad samordningen kostar, vilken förvaltning som bär den kostnaden eller vad som fått stå tillbaka för att ge plats åt satsningen.

Det finns samtidigt en tydlig lockelse för kommunen. En pensionär i korridoren kostar mindre än en anställd resurs i korridoren. En ideell läskompis är billigare än att bygga upp egen bemanning för stödinsatser. För elever kan en trygg vuxen naturligtvis göra skillnad, särskilt i skolor där varje extra närvarande person märks direkt. Men just därför blir kärnfrågan större än den varma berättelsen om generationsmöten: om skolorna behöver fler vuxna, är det då frivilliga pensionärer som ska fylla luckan, eller borde kommunen visa varför den ordinarie organisationen inte räcker till.

I höst får Karlskogas skolor fler seniorer. Fortfarande saknas kommunens egen redovisning av vad försöket gav, vad utbyggnaden kostar och varför ett växande skolsystem ska luta sig mot gratisarbete för att få fler vuxna på plats.

Källor: Karlskoga kommun