Kristdemokraterna valde Hannaskolan i Örebro som fond för sitt budskap om att länets friskolor ska skyddas. SVT Nyheter Örebro rapporterar att partiet inför valet lyfter friskolorna som en symbolfråga. För föräldrar låter det som ett löfte om valfrihet. För kommunen är det också en fråga om hur skolpengen försvinner ut medan kostnaderna för det gemensamma systemet ligger kvar.

När en elev lämnar en kommunal skola för en fristående följer ersättningen med eleven. Det som inte försvinner lika snabbt är hyror, skolskjutsupplägg, elevhälsa, tomma klassrum och personalbehov i ett system som fortfarande måste kunna ta emot alla barn, även de elever friskolorna inte får eller vill expandera för. Det är där konfliktytan finns: en friskola kan växa där efterfrågan är stark, medan kommunen måste hålla beredskap i hela kommunen, år efter år. Om elevunderlaget sprids på fler huvudmän stiger kostnaden per kvarvarande elev lätt i de kommunala skolorna, även när undervisningen inte blivit bättre eller sämre över en natt.

Det är också därför ordet valfrihet inte räcker som svar. Den avgörande frågan är vad skattepengarna köper: högre kunskapsresultat, tryggare skolmiljö och bättre arbetsro, eller en marknad där elevpeng blir intäkt och där expansion i sig blir ett mål. Föräldrar väljer skola för sina barns skull, inte för att hjälpa kommunen att få ihop lokalplaneringen. Men kommunen kan inte välja bort sitt ansvar när elevkullarna svänger, när en friskola lägger ned eller när elever med större stödbehov blir kvar i den kommunala verksamheten.

I Örebro har den här modellen redan en tydlig ekonomisk logik. Varje elev som byter huvudman flyttar pengar från en gemensamt dimensionerad organisation till en aktör som kan välja var den etablerar sig och hur snabbt den växer. Det betyder inte att varje friskola levererar sämre undervisning; vissa har gott rykte och nöjda familjer. Men systemet premierar inte nödvändigtvis den skola som tar störst ansvar, utan den som lyckas attrahera elever i konkurrensen om skolpengen.

KD:s utspel vid Hannaskolan sätter därför fingret på mer än skolvalet. Det handlar om vem som bär risken när politiken delar upp elevunderlaget men lämnar kommunen med helhetsansvaret. Skolpengen kan flyttas med ett pennstreck. Skolans fasta kostnader står kvar i Örebros budget även när eleverna inte gör det.

Källor: SVT Nyheter Örebro