Ett år efter att Kompetensnavet drog igång har 1 800 vård- och omsorgsmedarbetare i Örebro län genomgått utbildningsinsatser, enligt Örebro kommun. Initiativet beskrivs som länets största kompetenslyft, där samtliga kommuner deltagit i utbildningarna för att "skapa större trygghet och kvalitet i mötet med medborgarna".
Den totala kostnaden för Kompetensnavet har kommunen ännu inte redovisat offentligt. Enligt projektledningen har finansieringen kommit från både kommunala skattemedel och statliga bidrag, men någon sammanställd budget finns inte tillgänglig för allmänheten. Projektets framgång mäts hittills främst i antal utbildade deltagare och genom interna enkäter om upplevd kompetensutveckling hos personalen. Några dokumenterade effekter i form av förbättrad omsorg, snabbare handläggning eller färre klagomål från brukare har inte publicerats.
Enhetschefer inom äldreomsorgen bekräftar att utbildningarna varit uppskattade bland medarbetarna, särskilt nya introduktionspaket för vikarier och fortbildning kring demens. Samtidigt har arbetsbelastningen för ordinarie personal ökat under utbildningsperioderna, eftersom bemanningen tillfälligt tunnats ut. Någon systematisk uppföljning av hur utbildningen påverkat kvaliteten i vården har inte genomförts. Brukare inom hemtjänsten och särskilda boenden har enligt kommunen "upplevt ökad trygghet", men ingen extern kundundersökning har gjorts som kan styrka påståendet.
Efter ett års verksamhet har Kompetensnavet utbildat 1 800 personer, men Örebroare som använder vård- och omsorgstjänster kan fortfarande möta vikarier utan undersköterskekompetens och väntetider på hemtjänstbesök. Kommunen planerar ingen oberoende granskning av satsningens faktiska effekter.
Källor: Örebro kommun