För att få en läkartid i Örebro län gäller det att ringa när telefonen öppnar och inte en minut senare. Flera länsbor säger också att de måste ta i extra när de beskriver sina besvär för att bli prioriterade, enligt SVT Nyheter Örebro. Det är en konkret bild av hur första linjens vård fungerar för den som redan betalar för systemet men ändå förväntas slåss för att komma in i det.

Vittnesmålen pekar mot mer än en dålig telefontid. När patienter upplever att de måste spela telefonlotteri och skruva upp symtomen för att tas på allvar betyder det att prioriteringen sker innan någon läkare har gjort en medicinsk bedömning. Den som är verbal, påstridig eller van vid systemet kan pressa sig fram. Den som är äldre, försiktig, stressad eller bara beskriver sina problem rakt och lågmält riskerar att sorteras bort i första ledet.

Regionen brukar redovisa tillgänglighet i mätbara steg: svarstider, kontakt samma dag, medicinsk bedömning inom viss tid. Men patientens erfarenhet ser annorlunda ut när kontakten i praktiken består av upprepade försök att nå fram, nya hänvisningar och återkommande egenbedömningar i telefon. En vårdcentral kan klara en administrativ indikator och ändå lämna patienter utan faktisk läkartid. Det är där siffrorna behöver brytas ned vårdcentral för vårdcentral: vilka enheter har längst väntan, hur många fasta läkare finns, hur stor del av bedömningarna stannar i telefonledet och hur många återkommer därför att första kontakten inte räckte.

Det finns också en kostnad som sällan syns i pressmeddelanden och styrkort. När människor inte kommer fram i tid söker de igen, ringer igen, bokas om, blir sämre eller hamnar till slut på jour och akutmottagning med problem som kunde ha fångats tidigare. Det betyder fler vårdkontakter för samma åkomma, mer administration kring varje patient och mer tid som går till att hantera flaskhalsen i stället för att lösa den. För småföretagaren som inte kan lämna jobbet för ännu en telefonkö, eller för den anställde som tar ledigt för ett samtal som aldrig leder till läkartid, är det inte ett abstrakt tillgänglighetsmått utan förlorad arbetsdag.

Frågan som regionen behöver besvara är därför inte bara om någon svarar i telefon, utan hur många som faktiskt når läkare utan att först lära sig systemets språk. När patienter säger att man måste gnälla för att få vård är det inte ett kommunikationsproblem. Det är ett urvalssystem.

Källor: SVT Nyheter Örebro