Örebro läns beredskap ställdes inför flera prövningar under 2025, enligt Länsstyrelsen i Örebro läns årsrapport. Försämrat säkerhetsläge i närområdet, Sveriges inträde i NATO och ökade krav på civilt försvar har tvingat fram omfattande förändringar i länets krishantering.

Länsstyrelsen konstaterar att samordningen mellan myndigheter och kommuner sattes på prov, särskilt i samband med snabba förändringar i omvärlden och ökade förväntningar på informationsdelning. Rapporten tar upp konkreta problem: brist på samövning, svårigheter att nå ut med tydlig information till allmänheten och utmaningar i att snabbt ställa om resurser vid oförutsedda händelser. Även integrationsfrågan lyfts, då krislägen ofta sammanfaller med pressade sociala system och behov av att nå ut till grupper med svag anknytning till samhällets institutioner.

Sveriges medlemskap i NATO har enligt Länsstyrelsen fört med sig nya uppgifter för kommunerna. Samtliga kommuner i länet har höjt sina ambitioner i beredskapsarbetet, men skillnaderna är stora: vissa har byggt upp fungerande rutiner och utbildat personal, medan andra fortfarande saknar grundläggande övningsprogram och tydliga kontaktvägar. Länsstyrelsen har bistått med utbildningsinsatser, gemensamma övningar och nya rutiner för informationsspridning och ledning i kris. Dessutom har man ökat stödet till mindre kommuner som saknar egen beredskapsorganisation.

Enligt Länsstyrelsens säkerhetssamordnare handlar mycket av det framtida arbetet om att förankra beredskapstänkandet i vardagen. "Vi ser att förmågan att mobilisera resurser snabbt fortfarande är ojämnt fördelad. Det är avgörande att alla kommuner kan agera självständigt åtminstone i den första fasen av en kris," säger samordnaren. Bland de åtgärder som införts märks särskilda utbildningar för kommunala chefer, regelbundna samverkansövningar och förbättrade rutiner för att nå ut till invånare med annan språkbakgrund.

Under 2025 höll Länsstyrelsen mer än 20 större övningar, införde nya krav på krisplaner och samlade kommunledningar till gemensamma utbildningsdagar. Flera kommuner har också infört system för att snabbt kunna kontakta invånare vid större störningar. Samtidigt återstår utmaningar: brist på tillgänglig personal, varierande digital infrastruktur och svårigheter att samordna insatsresurser mellan kommuner. Rapporten pekar på att länets motståndskraft stärkts — men att grundläggande frågor om ansvar, resurser och ledning fortfarande kräver lösningar.

Källor: Länsstyrelsen i Örebro län