En extern granskning av Örebro kommuns hantering av Elsafallet kom redan i mars och slog fast allvarliga brister. Men rapporten diariefördes inte, enligt SVT Örebro, trots att den rörde ett ärende där kommunen redan stod under hård granskning.

Det är i sig en konkret uppgift med stora följder. Diariet är inte en teknisk detalj för arkivarier, utan den plats där allmänhet, journalister och folkvalda i efterhand ska kunna se vilka handlingar som funnits, när de kom in och vem som haft dem. När en extern rapport om rättssäkerhet och barnrättsperspektiv blir liggande utanför den ordningen försvinner också spårbarheten. Då går det att säga att kommunen utrett sig själv, men betydligt svårare att kontrollera hur kritiken faktiskt togs emot, vilka chefer som informerades och varför inget offentliggjordes.

Enligt SVT pekade granskningen på att kommunens hantering inte uppfyllde vare sig rättssäkerhet eller barnrättsperspektiv. Det är två av de ord som brukar återkomma i kommunala styrdokument, policys och utbildningar. I Elsafallet fanns alltså en extern rapport som mätte verkligheten mot de orden och kom fram till att det inte höll. Det som sedan inte fungerade var den mest grundläggande delen av den kommunala maskinen: att registrera handlingen så att den går att följa.

Frågan stannar därför inte vid vad som gick fel i just Elsaärendet. Om en rapport med den här tyngden kunde bli liggande sedan mars utan diarieföring handlar det också om kultur. Vem visste att rapporten fanns? Vem hade ansvar för att registrera den? Fattades beslut efter mars utan att politiker eller allmänhet fick veta att extern kritik redan låg på bordet? Och om ingen enskild person kan svara, säger också det något om hur ansvar löses upp mellan handläggare, chefer och förvaltning när ett känsligt ärende börjar brännas.

För vanliga örebroare är detta inte en intern rutinfråga. Det gäller om kommunen klarar att hantera utsatta barn med samma noggrannhet som den lägger på att skydda sina egna processer. När en kritisk rapport om ett barnärende inte ens hamnar i diariet förstärks bilden av en apparat som registrerar sent, svarar sent och berättar minst möjligt tills någon utifrån hittar handlingarna ändå.

Örebro kommun behöver nu redovisa en tidslinje: när rapporten kom in, vilka som tog del av den, varför den inte diariefördes och om andra handlingar i Elsafallet hanterats på samma sätt. En rapport om bristande rättssäkerhet som inte själv får en rättssäker hantering är en ganska exakt beskrivning av problemet.

Källor: SVT Nyheter Örebro