Fem forskningsföreläsningar, fri entré och Svampen som scen. Det är upplägget när Örebro universitet går in i Nerike Pride den 1 september med ett öppet program om HBTQ-forskning, rapporterar Örebro universitet. Universitetet beskriver innehållet som föreläsningar om bland annat psykologi, biologi och de politiska följderna av kungliga triangeldramer i historien.
Det mest intressanta i beskedet är inte bara ämnena, utan platsvalet. Svampen är inte en institutionskorridor eller ett seminarierum för redan invigda, utan en av Örebros mest synliga byggnader och en plats som länge använts för att sälja in staden till besökare. När universitetet lägger programmet där flyttas forskningen ut från campus och in i ett offentligt skyltfönster där den kan fungera både som folkbildning och marknadsföring. För ett lärosäte som konkurrerar om studenter, forskningsmedel och offentlig uppmärksamhet är det ett effektivt format: Pride ger publik, Svampen ger symbolvärde och universitetet får visa upp sig som en institution som vill förknippas med samtid, öppenhet och stadsliv.
Samtidigt lämnar universitetets egen nyhet flera praktiska frågor obesvarade. Där framgår att föreläsningarna är gratis för besökarna, men inte vad arrangemanget kostar i lokaler, personal, teknik, planering eller arbetstid. Det framgår inte heller om programmet bygger på forskning som bedrivs i Örebro i dag, vilka forskare som medverkar eller hur universitetet tänker mäta utfallet. Är målet att nå nya grupper i staden, stärka rekryteringen, bidra till Pride-programmet eller ge forskare en ny publik? När offentligt finansierade verksamheter går in i evenemangssammanhang brukar den delen hamna i skymundan, trots att det är där nyttan går att pröva.
Universitetets formuleringar pekar ändå mot en medveten breddning. Blandningen av psykologi, biologi och historia tyder på att HBTQ inte presenteras som ett smalt identitetsseminarium utan som ett tema som skär genom flera ämnen. Det ökar chansen att publiken inte bara består av studenter och redan engagerade aktivister. Just Svampen drar dessutom en annan typ av besökare än campus: turister, barnfamiljer, förbipasserande och örebroare som annars inte går på akademiska arrangemang. Om föreläsningarna faktiskt fyller rummet med vanligt folk har universitetet hittat ett ovanligt enkelt sätt att göra forskning synlig utanför den egna apparaten.
Det återstår att se vilka som dyker upp under tisdagen i tornet. Universitetet har valt en av stadens mest igenkännliga platser för att tala om forskning som sägs vara öppen för alla; då blir också publiken det tydligaste kvittot på vad satsningen egentligen var till för.
Källor: Örebro universitet