Örebro universitet lyfter fram en ny studie om hur gymnasieelever kan prata om psykisk hälsa på ett annat sätt än den vanliga problemkatalogen. I universitetets egen genomgång, där Örebro universitet rapporterar, beskrivs en modell där eleverna ska rikta blicken mot det som fungerar, vad de vill uppnå och vilka steg som kan ta dem dit.

Det är en tilltalande idé i en skolvardag där elevhälsan ofta möter samma mönster om och om igen: hög frånvaro, stress, oro, sena insatser och personal som redan går på knäna. Om samtalen flyttar fokus från rundgång till handling kan det spela roll långt utanför kuratorsrummet. En elev som kommer tillbaka till undervisningen, klarar en kurs eller fullföljer gymnasiet kostar mindre än en elev som försvinner ut i långvarig frånvaro och senare insatser från flera myndigheter. Just därför räcker det inte med att en metod upplevs som meningsfull i stunden. För skolor i Örebro län är de hårda måtten de viktiga: närvaro, avhopp, betyg, väntetider till elevhälsan och om personalen faktiskt får ett verktyg som fungerar i en pressad verksamhet.

Universitetets text säger att eleverna fått ett nytt sätt att prata om psykisk hälsa. Den säger mindre om vilka gymnasier som deltagit, hur många elever som ingått, vad arbetet kostat och hur länge effekterna håller i sig när forskningsramen försvinner. Där ligger också den lokala kärnfrågan för Örebro kommun och länets huvudmän. Om modellen ska in i skolornas vardag krävs tid från lärare, kuratorer och annan elevhälsa, alltså personal som redan är hårt bunden till ordinarie uppdrag. Varje ny arbetsmetod konkurrerar med något annat på schemat, även när den presenteras som ett stöd.

Det är också där många välformulerade skolprojekt brukar tappa fart. Under projekttiden finns forskare, struktur och uppföljning. Efteråt återstår en rektor med budget, en elevhälsa med kö och en organisation som ska välja mellan fler samtal, fler anpassningar eller fler vuxna i klassrummen. Om universitetet och skolhuvudmännen menar allvar med modellen behöver de därför visa mer än citat om framtidstro: vilka skolor har testat den, vilka resultat såg man och vem betalar om den ska användas brett.

För eleverna spelar namnet på modellen mindre roll. Det som märks är om någon vuxen får dem tillbaka till lektionen på tisdag morgon.

Källor: Örebro universitet