En båt för 2,2 miljoner kronor blev en del av spåret in i en misstänkt muthärva kring ett privat vårdbolag i Örebro. Nu står en tidigare vd och tre andra personer inför rätta, och SVT Örebro rapporterar om Rolexklockor, saltade fakturor och misstankar om storskalig korruption.

Det som gör målet större än ännu en brottsrubrik är själva verksamheten. Ett vårdbolag säljer inte fritidsbåtar eller lyxur; det säljer vård, ofta finansierad helt eller delvis med skattemedel från regioner och kommuner. Om fakturor blåsts upp med miljonbelopp har pengarna först behövt passera ett system där beställare betalar, avtal följs upp och ersättningar godkänns. Då räcker det inte att stanna vid de åtalades relationer till varandra. Frågan är också vilka kontrollstationer som fanns på vägen, och vilka som saknades.

Privata vårdgivare verkar under avtal, ersättningsmodeller och revisioner som ska göra det svårt att använda verksamheten som kassako för annat. När ett upplägg ändå kan pågå tills ett båtköp sticker ut, säger det något om hur långt från patientmötet pengarna kan röra sig innan någon reagerar. För personal på golvet märks sådant sällan som en enskild transaktion. Det märks som pressade scheman, uppskjutna inköp, underbemanning eller en verksamhet där varje krona sägs vara hårt räknad samtidigt som andra kostnader uppenbarligen inte var det.

Region Örebro län och kommunen har här ett eget intresse som inte sammanfaller med allmänhetens behov av klarhet. Ingen beställare vill gärna få veta att offentligt finansierad vård blivit scen för mutor och falska upplägg. Men just därför behöver det redas ut hur stora offentliga ersättningar bolaget tagit emot, vilka avvikelser som upptäckts tidigare och om det funnits varningssignaler i fakturering, leverantörsrelationer eller internkontroll. Om sådana signaler fanns men inte ledde till åtgärd är det inte bara ett bolagsproblem. Då har även de offentliga motparterna betalat ut pengar utan att försäkra sig om vart de tog vägen.

För vanliga örebroare är detta enklare än juridiken i tingsrätten. Vårdpengar tas in via skatt med löftet att de ska gå till patienter, personal och fungerande verksamhet. När samma pengar förekommer i en utredning om båtköp, Rolexklockor och miljonfakturor är det inte förtroendet för ett enskilt bolag som prövas först. Det är förtroendet för kontrollen av hela den vård som betalas i deras namn.

En båt för 2,2 miljoner kronor syns tydligare än en rad i en fakturaportal. Det är ofta så sent ett system upptäcker vad det borde ha stoppat långt tidigare.

Källor: SVT Nyheter Örebro