Linnea Karlsson i Örebro förlorade kontakten med verkligheten efter båda sina förlossningar, och hamnade akut inom psykiatrin utan sin nyfödda son. Hennes berättelse, som SVT Nyheter Örebro rapporterar, illustrerar de risker nyblivna mammor kan utsättas för när kunskap om förlossningspsykos brister bland både anhöriga och personal.
Socialstyrelsen uppskattar att förlossningspsykos drabbar 1–2 av 1 000 kvinnor. Trots detta har Region Örebro län varken systematiska informationsinsatser till nyblivna föräldrar eller formaliserade rutiner för att tidigt identifiera psykossymtom på BB eller eftervården. Linnea berättar om förvirring, paranoia och hallucinationer dagar efter förlossningen – symtom som hennes närstående och vårdteam inte kände igen. Första gången blev hon inlagd på psykiatrisk avdelning utan sitt barn, eftersom BB saknade samordning med specialistpsykiatrin.
Enligt USÖ:s BB-avdelning sker ingen generell screening för allvarliga psykiska komplikationer efter förlossning, utöver kortare samtal om nedstämdhet. Barnmorskor vittnar om att information om förlossningspsykos ofta saknas i föräldrautbildningen, och att varningssignaler i praktiken kan gå oupptäckta tills tillståndet blivit akut. Psykiatrin i Örebro har heller ingen särskild mottagning för mödrar med psykossymtom, utan ansvar fördelas mellan olika verksamheter beroende på plats och tillgänglig personal.
För Linnea innebar bristen på rutiner att familjen tvingades söka information själva, och att återhämtningen tog längre tid än nödvändigt. De flesta kvinnor som drabbas återhämtar sig helt, men tidig upptäckt och rätt vård minskar risken för långvariga komplikationer för både mamma och barn.
Källor: SVT Nyheter Örebro